Ekosystemet

Idag var vi ute i ekosystemet igen för näst sista gången. Mycket hade förändrats även denna gång!

Gräset hade vuxit och blivit jättelångt, fältskiktet har vuxit, hallonbusken har blivit ännu större, bladen har blivit ungefär dubbelt så stora men blommorna från trädet fågelbär syntes inte till. 

Lite bilder:

Idag undersökte vi den abiotiska miljön i ekosystemet. Abiotiskt betyder ¨ej levande¨ d.v.s ljus, värme och vatten. 

Temperaturen i vårt ekosystem var 16-17°. Vi mätte även temperaturen i jorden och den var 13-14°. 

Vårt ekosystem är torrt och ljust i vanliga fall men idag var det lite blötare eftersom det har regnat så. Eftersom det är torrt och ljust måste organismerna ha mycket vatten så de kan fortsätta fotosyntisera och inte torka ut. 

Vi tog med lite jord in för att mäta ph-värdet. Ett ph värde berättar hur surt eller basiskt någonting är, jorden i vårt ekosystem hade värdet 5. Ganska neutralt alltså men lite surt. Vi   tog reda på vad kranvatten hade för ph-värde och det var 7. Vi fick fram värdena med hjälp av ph-papper

Det vanligaste ph-värdet i vatten är ca 4,5

Sista uppgiften vi fick var att genomföra ett experiment som vi har kommit på själva.

Vi la/hängde ut olika sorts mat i olika höjder och nästa vecka ska vi se vad som finns kvar och vad som har blivit uppätet. På så sätt får vi kanske reda på mer exakt vad det finns för djur i ekosystemet.

Maten vi lämnade var:

Morot

Äpple

Tomat

Godis

Bilder:

// Knopparna

Alvas mamma Lotta

Jättekul att få se eran blogg! Roligt att se vad ni gör på dagarna efter att ni har varit i skogen. Trevligt sätt att lära sig nya saker på genom att ge sig ut i omgivningen och undersöka.

// Lotta

Ebbsingens pappa!

Då har man loggat in på en blogg för första gången......

Jättekul att få se vad ni har gjort på era cykelturer, och inte bara höra det berättas. Lärorikt är det också, inte bara för er elever utan även för oss föräldrar som får lära på nytt. Tycker det verkar vara ett kul sätt att kombinera lärandet, där man inte bara har klassrumsundervisning.

Jättebra alla Knoppar!

Ebbsingens pappa Peter.

Hur kretsar vattnet i ert ekosystem?

Det regnar, växterna tar upp vattnet från jorden. De fotosyntiserar och förbränner sedan sockret som de har gjort. När de förbränner maten (sockret) bildas vatten. Växten släpper ut vattnet genom bladens klyvöppningar, en del av vattnet avdunstar och resten åker ner i jorden igen. Så går det runt men de skulle inte klara sig i framtiden om det slutade regna för deras produktion av vatten räcker inte till. Vattnets kretslopp fungerar likadant i vårt ekosystem som i de andras eftersom regnar där också.

Djuren dricker upp vattnet och förbränner maten, då bildas det vatten och den andas ut vattenånga. Djuren skulle inte heller överleva utan vatten.

// Knopparna

Artikel i ttela

Våra tankar om att börja använda de gamla slusslederna igen!

Det är bra för då kan vi få mer turister till slussarna och då menar vi andra länder, inte bara de länder som redan kommer hit ofta. Men det är ju inte jättebra eftersom det kostar mycket pengar och vi är inte säkra på att det kommer fler turister och då har vi ¨slösat¨ bort en massa pengar i onödan.
Något positivt är ju att det kanske kommer fler butiker nere vid slussarna.
När man tänker på det så skulle det vara rätt häftigt att ha en sluss från 1800-talet öppen, då kommer det kanske fler turister. Vem vet?

Artikeln hittar ni här: http://ttela.se/start/trollhattan/1.919525-kommunen-planerar-satsning-pa-slussarna

// Knopparna

Slussarna

I Trollhättans stad finns det tre olika slussleder, de har vi besökt. Slusslederna är från olika tidsperioder, vi lärde oss om två så jag berättar helt enkelt om två! :)

Den äldsta slussen är från år 1800. Bygget med denna sluss startade 1794 och blev klar 1800. Slussen invigdes den 14 augusti år 1800 och det var  Gustav IV (den fjärde) Adolf som klippte bandet.
De stora båtarna som åkte i Göta kanal kunde inte fortsätta i Göta älv för de fick inte plats.
Slussen i Trollhättan blev ju inte precis större så man lät bygga en ny sluss ganska parallellt med den första som var i samma mått som Göta kanals. Bygget startade 1838 och slussen stod färdig 5 juni år 1844.

Båtarna kunde vara lite över 30 meter långa och 5,5 m breda om de skulle åka i 1800-års slussen.

Om de åkte i den andra kunde de vara ungefär lika långa men ca 6,5 meter breda

Jobbigt förr, lätt nu...

Förr i tiden när man skulle öppna eller stänga en sluss var det svårt och jobbigt. Man satte fast en stång i ett kugghjul och vred. Då åkte en axel fram och öppnade slussen. Samma sak skedde när man skulle stänga slussen. Tekniken har gått framåt så nu trycker man på en knapp och slussen öppnas automatiskt.

Uddevalla

Man funderade på att bygga ihop ett slussystem med Uddevalla. Det tycker jag hade varit väldigt bra för då skulle det vara lättare att resa via vattnet. Om detta hade blivit genomfört så skulle Uddevalla nog se helt annorlunda ut. Det skulle vara en stad med fler hamnar, turister, staden skulle ha utvecklats mer och kanske fått fler myndigheter.

// Knopparna 

Nu ska vi göra en näringsväv!

Vi ska göra en näringsväv med alla levande organismer i vårt ekosystem. En näringsväv är som en väv där man förklarar vem som äter vem kan man säga. Man delar upp organismerna i olika kategorier. Dom är: producenter, förstakonsument, andrakonsument, toppkonsument och nedbryter.

Producent: Är växter. Dom gör druvsocker med hjälp av solljus, vatten och koldioxid. Dom behöver inga andra organismer för att överleva.

Förstakonsument: Dom är växtätare.

Andrakonsument: Dom är köttätare. Äter andra djur.

Toppkonsument: Är djur som äter andra men ingen äter dom. Exempel för toppkonsumenter är björn, lodjur, varg och räv.

Nedbrytare: Är djur som äter sådant som redan är dött. Tillexempel gråsuggor och maskar.

På våran näringsväv som vi har gjort så går pilarna till det som den äter.


Källa till bilderna, vissa har vi tagit själva och vissa är från Google.

//Knopparna :)

Näringsväven! :)

// Knopparna

Småkryp i förnan

Vi börjar med förnan, vad är det?
Jo, det är det som ligger på marken. t.ex barr vissna växter och löv, döda saker kan man säga. :)

Det vi skulle göra var att hämta lite förna från vårt ekosystem. Eftersom det ligger på marken så får man också med en mängd olika småkryp. Det var själva uppgiften, att namnge alla små varelser vi fick med oss hem.

Vi lade förnan i en tratt som ledde ner i en burk som vi hade virat mörkt papper runt. Sedan lyste vi med en ficklampa på den. Papparet hade vi virat runt för att krypen älskar mörker. Ljuset gjorde att krypen kröp ner i den mörka burken. Där vi sedan kunde se dom. När vi tog bort allt runt burken så fick vi se att vi bara fått med oss en ensam röd skogsmyra. :)

Här lyser vi på förnan.

Röd skogsmyra.


// Ebbsingen

Rovdjur och växtätare

Växtätare:

Vi hittade tuggbett på löv som vi tror att larver har ätit på. Vi hittade en kotte som något djur har ätit på. Det skulle mycket väl kunna vara en ekorre för vi hittade små, små saker som såg ut som öppnade nötter på marken.

Rovdjur: Vi hittade inget spår efter rovdjur och vi fick inte heller se något. Vi letade jättemycket men tyvärr hittade vi inget...

// Wilhelm och Emil

Småkryp i fält och bottenskikt

Äckligt, vi tittade efter småkryp i fält och bottenskiktet.

Vi letade och letade och tillslut hittade vi lite kryp!

Gråsuggor, en skalbagge vid namn ``liten larvmördare.´´ Den var avlång och svart vi hann tyvärr inte ta kort på den för den smet...

Vi såg lite spindelnät också men inga spindlar. Däremot fanns det massor av röda skogsmyror!

Och sist men inte minst, Svart dubbelfoting! Ni kanske inte vet hur den ser ut så här är en bild:

// Alvaa <3

Ekosystemet

Idag var vi ute i ekosystemet igen, kul! 

Förra veckan när vi klev in i vårt ekosystem såg man fina blommor på träd och på marken.

Blommorna har försvunnit nu så det är inte lika fint längre men här kommer bilder:

Det som är annorlunda i ekosystemet mot förra veckan är de här sakerna:

blommorna på trädet fågelbär har vissnat och trillat av.

                   Förut                                                                                                               Nu

 

Ett träd som finns i vårt ekosystem har haft små konstiga blad men nu har de växt och då såg vi att det var en ek! 

Det var alla förändringar den här veckan!

// Alvaa <3

Fåglar i vårt ekosystem!

I vårt ekosystem flög det en Talgoxe fram och tillbaka och sjöng. :)
Den är lätt att känna igen den på sin gula undersida och sitt svarta huvud med vita kindfläckar. Den äter småkryp som t.ex kackerlackor och gräshoppor.

Här är en länk för att höra hur talgoxen låter.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/df/Parus_major.ogg

//Ebbsingen

Andas växter 2

Växten som vi har haft i plastpåsen i en veckas tid ser det lite annorlunda ut nu. Det bildades fukt/vatten i påsen, när vi andades i påsen blev den också fuktig. Vattnet är smutsigt och lite brunt. På hela trädet där påsen har suttit har blommorna och löv vissnat och trillat av. Så i påsen låg det vissna blommor och blad. Många blad har ``överlevt´´ och det är på grund av fotosyntesen. Fotosyntesen är när koldioxid och ljus kommer till bladen. Då bildar växterna socker och även syre. Druvsocker är växtens näring. Vi tror att bladen och grenen inte dog för växter tillverkar det dom lever på alldeles själva och är inte beroende av något annat!

//Ebbsingen

Naglums kyrkoruin

Vi tror att kyrkan byggdes på 1300-talet men redan på 1100-talet fanns det nog en annan kyrka där. Det var ju i slutet av vikingatiden så båtarna for bara en liten bit från kyrkan. Det kan vara en anledning till att kyrkan låg där den låg.

Inuti kyrkoruinen ligger borgmästaren Hans Belfrage begraven, han föddes år 1614 och dog 1688, han blev 74 år. 

När man kommer dit och ser ruinen förstår man hur gammal den är och hur stor/liten den var. När jag fick syn på borgmästarens grav högg det till i magen, tänk att en död människa ligger här! 

// Alvaa <3

Forngården i Trollhättan

Betty Backs stuga byggdes på 1800-talet. Innan den kom till forngården så stod stugan på lantgården Väne-Åsaka.

På den tiden ville man ha billig färg så man blandade koppar och vatten. Därför är så många gamla stugor röda.

På Forngården här i stan finns det ekar som man har tagit upp från Göta älvs botten. Dom togs upp på 1900-talet.

De stora ekarna:


En milsten är som en skylt som berättar hur långt något är. Tillexempel en vandringsled. De sattes upp innan det fanns sådana skyltar vi har i dag.

Denna milstenen står på Forngården i Trollhättan.


Jag satte mig på en bänk för att känna in den fina miljön. Det jag kände var den varma luften och den somriga doften av olika blommorna. Någonstans hörde jag barn skratta. Himlen var klarblå och träden blommade. Mina sinnen som jag använde var hörseln, känseln och synen.

Det finns en stor gravkulle där också. Det är en stor grav som kan innehålla flera gravar. När man begraver en människa i en gravkulle lägger man dom i en kista med ens personliga saker. Om det är en man så kan han få med sig ett svärd eller en rakhyvel.


Här är en gravkulle från bromsåldern, den ligger på Forngården i Trollhättan.

//Ebbsing

Fornborg vid arvidstorp

När jag ser borgruinen får jag tanken, Har det här verkligen varit en borg?
Jag tror att det var mer skog och buskar också för 1000 år sedan. Jag tror att borgen var typ 30 kvadratmeter stor.


//Emil N

Slaskegatan Strömslund

Ett av alla fornminnen var Slaskegatan som kom 1889. Gatan har fått namnet för att människorna kastade ut avfal genom fönstren. Gatorna som ligger nära heter Torseredsvägen, Strömslundsgatan och Kapellgatan. Gatan var ca 2,5 meter bred. Alltså väldigt smal.

// Wilhelm

Fornminnen hit och dit...

Idag var vi ute på en så kallad forminnesrunda, vi cyklade runt till olika fornminnen och vilka de var får ni reda på snart!

// Knopparna

Domarringarna

Detta fornminne är Domarringarna där finns det 49 stenar. Dom byggdes för 2000 år sedan. Man begravde döda människor innanför stenringarna, domarringarna ligger i Björndalen
// Emil N

Sporväxter

Det finns många växtarter i världen och alla förökar sig på ett eller annat sätt för annars skulle arten inte finnas kvar. 

Jag tänkte beskriva hur sporväxter förökar sig men först, vad är en sporväxt? Jo, det är en växt som förökar sig via sporer alltså inte med frön som många andra växter gör. 

Några exempel på sporväxter är lav, mossa, ormbunkar.

Såhär går det till när t.ex ormbunkar förökar sig:

Inuti bladen sitter sporgömmesamlingar inuti en sådan finns flera sporgömmen och i ett sporgömme finns det flera sporer. 

När ett sporgömme släpper sporer släpper den oftast flera samtidigt. Detta gör att de vita kornen lägger sig som mjöl på marken. Medan de ligger på marken gror de och bildar var sin förgrodd planta. 

En honcell och en hancell paras ihop och honcellens befruktade ägg bildar en ny planta. Bladen kommer upp ur plantan och i dom sitter flera sporgömmesamlingar och i dom sitter flera sporgömmen osv...

Så funkar det när sporväxter förökar sig!

//Alvaa <3

Ekosystemet

Förra veckan var vårt ekosystem ganska tråkigt. Bladen var mörkbruna och det fanns bara några få blommor på träden då. Förutom det hittade vi en liten vitsippa.

Idag var vi ute i vårt ekosystem igen, det var annorlunda!

Bladen hade fin grön färg och nu vimlade det av blommor på trädet vid namn Fågelbär.

Hallonbusken hade fått knoppar men inga blommor än. Däremot hittade vi vitsippor, de var större och fler än sist gång. Humleblomster i fältskiktet såg man ingenting av sist men nu fanns det massor!

Den största förändringen var ett träd vars blad var jättefina högt upp men ju längre ner på trädet man kom desto mer vissna var dom, konstigt! Detta är något vi måste forska vidare i och förstå varför det är som det är. 

Här kommer lite bilder från ekosystemet idag:

//Alvaa <3

Andas växter?

Vi skulle göra ett experiment med en plastpåse. En av oss skulle andas i en plastpåse. Vad händer med plastpåsen? Hur ser det ut på insidan av den? Jag var den som fick andas i påsen. Efter en stund så blev jag lite yr, då slutade jag. Om jag skulle fortsatt så skulle jag kanske ha svimmat. Inuti påsen blev det som imma och den blev uppblåst som en ballong när det var luft i. När jag andades in så blev påsen liten och skrynklig.

Vårt nästa experiment är att sätta en plastpåse över en gren med löv och se vad som händer. Så nästa vecka vi kommer ditt så får vi se vad som har hänt inuti plastpåsen. Vi tror att bladen kommer att låssa från grenen och kanske vissna. Eftersom den inte får någon luft.

//Ebbsing

Fältskiktet

Som sagt har vi undersökt fältskiktet i ekosystemet och här ser ni resultaten!

Vårt fältskikt innehåller följande växter: humleblomster, vitsippor och mycket gräs. Gräs är också den vanligaste växten i vårt fältskikt.

Den första växten i fältskiktet man ser i vår naturruta är gräs och sedan består fältet mest av humleblomster. Så ekosystemets fältskikt ser inte likadant ut överallt.

Ormbunkar som är så vanligt finns det inte en enda i vårt ekosystem!

Humleblomster:

Vitsippor:

Gräs:

// Emil N

Förökning av blomväxter!

De flesta blommor har både ståndare och pistill. Ståndaren är den manliga och pistill är den kvinnliga kan man säga. Det börjar med att ståndaren skickar ut pollenkorn som landar på pistillerna. Pollenkornen skickar ut en slags slang till pistillens fröämne. Första slangen som kommer dit får fröämnet. Det kallas för pollinering.

Om blomman inte är både ”kille” och ”tjej” så förökar den sig med hjälp av insekter. T.ex getingen landar på kronbladen. Då fastnar pollen på den. När den kommer till nästa blomma låssar pollen från den och blomman blir befruktad. Vi människor har ägg medan blommorna har frön som blir befruktade.

Alla lövträd, buskar, gräs och örter skyddar sina frön med hjälp av sin frukt. Sådana växter kallas Gömfröiga. Barrväxter har också frön med dom är synliga.

//Ebbsing!

Barrväxter

Hancellerna flyger med pollen i luften och hamnar i ett annat träd som det finns honceller i. Cellerna parar sig och det blir en kotte som sedan faller ner från trädet och den kotten blir sedan ett träd...

Så förökar sig barrväxter!











// Emil N och Wilhelm

Bottenskikt

Idag var vi ute i vårt ekosystem och undersökte botten och fältskiktet.

Resultaten i undersökningen av bottenskiktet ser ni här!

Vi hittade hakmossa. Den hade orangea tunna spröt med en liten knopp på.

Mossan fann man på grenar och rötter.

Laven som fanns i vårt ekosystem var skrynklad skållav. Laven var stor, liknade en skål (därav namnet) och den var gråvit. Den växte på en fuktig stubbe och när vi tog av en liten bit satt den inte hårt utan var mest klibbig.

Hakmossa:

Skrynklad skållav:

// Wilhelm